Gruppuppgift 2 Appar (grupp ) (max 1500 ord)

Er grupp börjar med att ta fram och beskriv en egen utvärderingsmodell. Utgå från vetenskaplig litteratur i första hand. Ni väljer själva litteraturen.

Introduktion

Barnen i förskolan använder sig allt oftare av olika digitala verktyg, som till exempel appar på en lärplatta. Det finns inga appar som kodats utifrån kravspecifikationen att sträva mot förskolans läroplansmål, därför är det viktigt att pedagoger har kunskap om de möjligheter och begränsningar som finns vid användandet av specifika appar.

Shuler (2012) skriver att 58% av apparna på Apples App Store inom kategorien utbildning riktar sig mot barn i förskoleålder. Shuler (2007) skriver vidare om problematiken för pedagoger och föräldrar då det inte finns några riktlinjer om vad som klassificeras som ”utbildningsappar”.

För att alla i verksamheten ska kunna avgöra detta så är det bra att man skapar någon form av analyssystem där appar kan utvärderas. I vår studiegrupp har vi skapat ett appanalys-mall i form av olika tabeller där pedagogen uppmuntras att utvärdera och reflektera om varje app för sig. Utifrån Ok, Kim, Kang och Bryant (2016) har vi börjat vår appanalys med grundinformationen om appen så som namn, apputvecklare och pris. Vi vill inkludera när appen senast uppdaterades för att säkerställa att den är aktuell, har uppdaterats för att fixa till exempel buggar, samt markera att analysen är kopplad till just den versionen.

Skolverket (2016) poängterar att det är lärorikt att pedagoger tillsammans undersöker vilken genre det digitala läromedlet tillhör. Det är viktigt att pedagogerna är medvetna om i vilket syfte man använder appen och till vilken kategori/ genre den tillhör. Vi har valt att dela in apparna i några av de genre utifrån Ok et al. (2016) som i deras appanalys beskriver fem olika typer av appar: drill och practice, spel, undervisning och handledning, simulation och kompletterande verktyg för lärande. Skolverket (2016) vill att pedagogerna ”kritiskt reflekterar kring didaktiska aspekter” för att aktivt välja anpassade appar (s. 4). Genom att sortera och synliggöra apparnas genre får förskolan en överblick över vilka typer av appar som barnen har eller inte har tillgång till.

Utifrån personliga erfarenheter vill vi inkludera en bild på appikonen för att underlätta att hitta den korrekta appen igen, eftersom det ofta finns många appar med liknande namn.

De grundläggande kraven (Del 1A och B) måste uppfyllas för att kunna använda som pedagogiska appar i förskolan:

Del 1A

Godkänd enligt GDPR: General Data Protection Regulation är en lag som är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter som kan knytas till en specifik person: namn, foton, filmer eller ljudupptagningar. I förskolan är vi skyldiga att se till att detta efterföljs för att undvika eventuellt höga sanktionsavgifter.

Förenlig med läroplanen: Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska alla barn ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens. Moinian, Kjällander och Dorls (2019) skriver om att de appar som laddas ned ska ”ha en barn- och lärandesyn som stämmer överens med styrdokumenten, [och] förskolans etiska värderingar…” (s.337). Skolverket (2020) skriver att det är viktigt att pedagoger säkerställer att appar som laddas ned utgår ifrån förskolans styrdokument innan de används i förskolan.

Reklamfri: I Shulars rapport (2007), rekommenderar hon att barn under tolv år skyddas från reklam som riktar sig direkt till dem i digitala medier, eftersom barn i den åldern är lättpåverkade av dessa intryck. Skolverket (2018) skriver, ”barn i förskolan ska inte bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Därtill ska undervisningen vara saklig, allsidig och icke-konfessionell” (s. 6). Utifrån Shular (2007) och Skolverket (2018) vill vi säkerställa att det inte förekommer någon form av reklam alls i apparna som barnen har tillgång till.

Del 1B

Appens kostnad: Hur mycket en app kostar kan vara en viktig faktor i beslutet om förskolan kan köpa in appen eller inte. Det är olika från kommun till kommun om det är rektorn, IT ansvariga eller kommun/stadsdel som bestämmer om förskolan får köpa och eventuellt ladda ned apparna eller att man kan skaffa appen på licens för att ladda ned på flera enheter. Det är också viktigt att uppmärksamma om appen innehåller ytterligare köp i den.

Del 2

Vi har tagit inspiration från Learning in Hand (2012) och Skolverket (2016) i utformningen av del 2 av vår appanalys. För att undvika att begränsa analysen med att svara med ja eller nej har vi valt att använda oss av ett graderingssystem från ett till fem. Vi har valt att inte räkna den totala summan eftersom olika appar kan bidra till lärande på olika positiva sätt. Som till exempel, ett ritprogram kanske inte måste vara på flera olika språk.

Kommentera/reflektera fältet ger möjligheter att skriva till exempel hur och på vilket sätt appen bidrar med möjligheter (och eventuella begränsningar) att vara ett pedagogiskt läromedel i olika pedagogiska sammanhang. Appens möjligheter ligger inte bara i dess meningspotential utan även i den affordance den kan uttrycka. Elm Fristorp och Lindstrand (2012) skriver att:

Affordance riktar sig istället mot de möjligheter som vi kan urskilja i resurser av olika slag. Här gäller inte vad som tänkts i designen av något eller hur konventionen anger att vi bör använda eller förstå något, istället vänds fokus mot användandet av resurserna och hur de blir till resurser för något i den situation de används. (s.70)

Något som var viktigt att reflektera över var den möjlighet till samspel mellan barn som appen har potential att erbjuda. Kan flera barn använda appen samtidigt? Kyrk Seger (2014) lyfter att barn idag ofta upplever digitala verktyg i skola och hem i ”en till en satsning”, dvs att varje barn får tillgång till egen dator eller lärplatta och att förskolan i sin ambition att vara ett komplement bör erbjuda de digitala verktygen utifrån konceptet ”en till många” istället, det vill säga en lärplatta som många barn kan använda tillsammans. Optimalt skulle apparna uppmuntra barnen att lära sig genom att lära ut, men utifrån våra erfarenheter har förskolor sällan tillgång till mer än en eller två lärplattor per barngrupp.

I förskolan är det viktigt att alla barn oavsett kön får tillgång till digitala verktyg på samma villkor. Gee (2007) skriver att det finns en problematik i att vissa spel framställer kvinnors utseende och egenskaper på ett negativt sätt. Vi vill analysera alla de appar som används i förskolan för att motarbeta könsstereotyper, stereotyper om kärnfamiljen med mera utifrån de diskrimineringsgrunder som beskrivs i förskolans läroplan (Skolverket, 2018).

Det är ett viktigt kriterium att appens design är användarvänlig och att det uppmuntrar barnens delaktighet och självständighet. Den ska vara uppbyggd med tydliga instruktioner på ett multimodalt sätt med hjälp av text, ljud eller filmer som är anpassade till, och även kan anpassas adaptivt till barn i förskoleåldern. Vill vi analysera appens “tolerans mot fel” utifrån More och Travers (2013, s. 18) och ta reda på vilken feedback som ges om ett barn, till exempel, trycker fel. Department for Education (2019) har skapat en egen appanalysmodell som delvis utgår ifrån de sju principerna för universell design för lärande (inklusive tolerans mot fel), för att utvärdera appens design och funktionalitet.

Appar kan användas i syfte att stödja pedagoger med att utveckla både det svenska språket och eventuellt andra modersmål. Det är därför viktigt att inventera de olika språk som finns tillgängliga i appen.

Lärplattan bjuder på en mångfald lockande olika teckensystem som kombineras till att bli multimodalt. Gee (2007) skriver om hur till exempel spel bjuder på multimodalt lärande för att stödja litteracitet genom att ljud, symboler och bilder samspelar för att förstärka texten.

Genom att vara aktiva pedagoger kan vi stödja barnen att med hjälp av digitala verktyg vara producenter i sitt utforskande. Utöver det, vill vi analysera hur och på vilket sätt apparna uppmuntrar till kreativitet och till att vara konsumenter eller producenter.

Genom att analysera om och på vilket sätt appen uppmuntrar interaktivitet ger det pedagogen syn på hur appen fungerar. Är appen instrumentellt eller meningsorienterat uppbyggd? Skolverket (2016) skriver att vi behöver fundera över vilken slags återkoppling appen erbjuder. Vi behöver också fundera över hur responsen från appen återkopplas då man gör rätt eller fel. Är appen uppbyggd så att man kan lösa uppgifter utifrån så kallad ”trial and error” metod eller erbjuder den problemlösning? Bygger responsen på positiv förstärkning (beröm) och/eller negativ förstärkning? Sjödén (2015) skriver att “bra utbildningsprogramvara främjar elevernas lärande, ökar deras ansträngningar och uppmuntrar dem att ta på sig utmaningar när lärande blir svårt” (s. 31). Det är gynnande att analysera appens anpassningsförmåga (adaptiv), till exempel, om det går att justera svårighetsgraderna för att möta barn av olika åldrar och kunskaper samt att utmana barnen vid behov.

På slutet av appanalysen ska pedagogerna skriva en sammanfattning för att beskriva kort till exempel varför de vill att förskolan ska skaffa och använda just den appen.

Avslutningsvis, tycker vi att det är lika viktigt att analysera apparna igen med jämna mellanrum för att utvärdera dem i relation till hur och varför barnen och pedagogerna använder dem. Kyrk Seger (2014) har även uppmuntrat barnen till vara delaktiga i appanalyser. Vi skulle dock behöva skriva om vår appanalys för att anpassa den till de syftena. Det är viktigt att analysera apparna som används i förskolan men vi får inte glömma att vår roll som pedagog är lika viktigt för att skapa de bästa förutsättningar och möjligheter för barnen i deras möten med olika digitala verktyg.

Referenser

Department for Education (2019). Educational Criteria for early years apps. Evaluation of communication, language and literacy apps. Hämtad från https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/822086/Educational_criteria.pdf

Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts.

Gee, J.P. (2007). What video games have to teach us about learning and literacy. (Rev. and updated ed.) New York: Palgrave Macmillan.

Kyrk Seger, E. (2014).Ett nytt lärarskap växer fram. I U-K. Lundgren Öhman (Red.), Mediepedagogik på barnens villkor (s.39–52). Stockholm: Lärarförlaget.

Learning in hand. (2012). Ways to Evaluate Apps. Hämtad från https://learninginhand.com/blog/ways-to-evaluate-educational-apps.html?rq=evaluating%20apps

Moinian, F., Kjällander, S. & Dorls, P. (2019). Translanguaging: nya villkor för mångfald och flerspråkighet i den digitaliserade förskolan. I S. Kjällander & B. Riddarsporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.

More, C. M., & Travers, J. C. (2013). What’s app with that? Selecting educational apps for young children with disabilities. Young Exceptional Children, 16(2), 15-32. Hämtad från https://doi.org/10.1177/1096250612464763

Ok, M. W., Kim, M. K., Kang, E. Y., & Bryant, B. R. (2016). How to find good apps: An evaluation rubric for instructional apps for teaching students with learning disabilities. Intervention in School and Clinic, 51(4), 244-252. Hämtad från https://doi.org/10.1177/1053451215589179

Shuler, C. (2007). D is for digital. In New York, NY: The Joan Ganz Cooney Center at Sesame Workshop. Hämtad från https://joanganzcooneycenter.org/wp-content/uploads/2007/12/disfordigital_reports.pdf

Shuler, C. (2012). iLearn II. In An Analysis of the Education Category of Apple’s App Store. New York: The Joan Ganz Cooney Center at Sesame Workshop (pp. 290-314). Hämtad från http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.362.6454&rep=rep1&type=pdf

Sjödén, B. (2015). What makes good educational software? Lund: Cognitive Studies, Department of Philosophy, Lund University. Hämtad från http://lup.lub.lu.se/record/7991505